Förra veckan diskuterades bland annat om hur mycket utrymme
elevernas egna erfarenheter och upplevelser ska få ta del av undervisningen.
Den här veckan har diskussionerna kretsat kring vårt
uppdrag att fostra eleverna enligt läroplan och skollag för att forma framtida demokratiska
medborgare.
Vid många tillfällen i elevernas vardag i skolan
uppstår flera situationer där vi som vuxna måste hävda en viss makt för att
upprätthålla ordning och reda enligt de bestämmelser som är upprättade i skolan.
Vid ett flertal tillfällen funderar jag på om dessa regler och bestämmelser ibland
förstör mer än de kommer till nytta. Nu menar jag självklart inte att man inte
behöver eller ska ha regler och bestämmelser men tänker att om man i bästa fall
har satt dessa regler tillsammans med eleverna och dessa inte efterföljs så
kanske man ibland även måste vara lyhörd för varför dessa inte efterföljs. I
vissa fall kanske eleven/eleverna har en väldigt god anledning och man kanske
till och med behöver se efter och formulera om de regler som är givna.
Om vi nu ska uppfostra eleverna till goda demokratiska
medborgare så är det väl deras fulla rätt att få ge sin ståndpunkt i alla
möjliga situationer annars blir risken att vi vuxna som Ekerwald och Säfström
skriver står där och pekar som samhällets representant och bestämmer allt och eleverna
ses bara som just elever i en maktlös lärare– elev relation. Dessa elever som
från första början bara ville uttrycka sin mening framstår då som onda, stökiga
och bråkiga elever som bara stör sin omgivning. Jag undrar hur många av dessa elever
som agerar ut egentligen bara ville få sin röst hörd men tillslut ger upp.
Hur inkluderande är vi egentligen när det kommer till detta?
Om skolan ska vara en plats för ett demokratiskt
skapande som skollagen samt läroplanen hävdar så krävs det också att alla får
vara delaktiga i en gemenskap där alla får uttrycka sin mening och ståndpunkt,
annars framstår skolan som allt annat än medborgarbildande eller demokratisk...
Källor:
Ekewald H, Säfström C A. (2012) Levd Demokrati? Skola och mobbning i
ungdomars liv. Stockholm. Liber AB (Kap. 2)
Sveriges Riksdag. Skollag (2010:800) Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K4
(2017-03-27)
Skolverket
(2016) Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Mölnlycke. Erlanders Sverige AB
Intressant det du tar upp om relationen mellan lärare och elev. Jag tror den maktrelationen stämmer många gånger i skolan även om eleverna ska ha lika mycket att säga till om. Många lärare kommer in i klassrummet och tar allt ansvar på sig själva. Många gånger när jag jobbat i skolan så är det läraren som bestämmer vad som ska göras på lektionen, hur lektionen ska utformas och hur eleverna ska arbeta.
SvaraRaderaAlla elever vill inte arbeta på samma sätt, som du säger är det viktigt att vi som framtida lärare börjar tänka nytt och involvera eleverna mer. Efter många intressanta kurser i vår utbildning har vi fått många exempel på hur vi kan involvera eleverna i undervisningen och det ska bli intressant att komma ut och testa dessa metoder.
Precis så upplever jag det på de skolor jag varit på. Läraren bestämmer nästan allt och år det elever som bestämmer så var valen de fick välja mellan i slutändan ändå lärarens val i form av att hon begränsat alternativen till det hon tänkt sig. Ur hennes perspektiv så upplevde hon det som att undervisningen var inkluderande och att eleverna fick vara med och påverka innehållet men om man pratade med eleverna så tyckte de inte alls att de fick vara med och påverka i den utsträckning som läraren tyckte.
RaderaMan lär sig mycket av att komma ut och observera olika klasser, framförallt får man väldigt många tankar och idéer över hur man vill och inte vill göra med sin egen klass sen.
Jag tycker också att den maktrelationen mellan lärare och elev är problematisk. Jag upplever det också som att det är läraren som tar nästan alla beslut. Det är ju till och med så att läraren bestämmer när eleverna ska få bestämma. Jag tänker att det har mycket med lärarens ledarskap att göra, att man ska leda och inte styra, och att insläpp av elever i beslutsfattanden måste bli en större självklarhet. Jag tror också att det är viktigt i sådana frågor som läraren själv beslutar att man sedan kan komma med en motivering till varför beslutet blev som det blev, så som lärarna diskuterade i filmen från Bucklands Beach Intermediate School. När de skulle fatta beslut om nya regler på skolan så funderade de också över VARFÖR de skulle ha den regeln? Att kunna komma med en konkret motivering när eleverna undrar över ett beslut gör det mer legitimt och lättare att acceptera. Som vuxen i ett demokratiskt samhälle känns det ganska otänkbart att någon ska ta en massa beslut som gäller en utan att man får reda på anledningar till varför, så varför ska våra elever behandlas annorlunda?
SvaraRaderaJag tycker att den fråga som du tar upp här är väldigt relevant och viktig. Då set står i läroplanen att vi skall fostra demokratiska medborgare borde det ju vara en självklar het att släppa in elevernai de regler som påverkar dem och hur de skall vara i skolan. Samtidigt så finns det ju vissa regler som de vuxna måste bestämma, men jag tror att det är viktigt att samtala med eleverna som reglerna och varför de finns. Av min egen erfarenhet så ser jag att i de situationer där jag bara sagt att nu skall vi ha denna regeln så har den efterföljts mycket mindre än när jag förklarat och öppnat upp för dialog med eleverna om varför och tagit in deras åsikter. Oftast så har formulering av regler eller arbetsuppgifter blivit mycket bättre och mer produktivt när eleverna har fått vara med och utforma dem.
SvaraRaderaSamtidigt är detta inget lätt uppdrag då vi har mycket annat som skollag och läroplan kräver att vi som lärare genomför. Men jag tror mycket på dialog med eleverna i vardagen, släppa in dem i beslut (till den utsträckning det känns möjligt) och hellre ta lite mer tid till att prata igenom en regel eller uppgift för att ge eleverna möjlighet att träna på demokrati i vardagen. I Alerbry och Bergmark tas ju en rad av positiva faktorer upp som kommer av elevers delaktighet i undervisningen och detta bör vi ta vara på, våga ge eleverna mer tid och möjlighet att vara med beslut.
En viktig och mycket tänkbar fråga.
SvaraRaderaDet borde vara en självklarhet att eleverna får vara delaktiga i situationer när det gäller regelbestämmande. Att göra eleverna medvetna om varför och låta dem känna sig delaktiga till att skapa reglerna för att sedan följa dem. Mycket av inkluderandet av eleverna i skolan kanske grundar sig i en oros känsla för pedagogen. Hur mycket kan jag som pedagog inkludera eleverna utan att tappa kontrollen fullständigt(?).
Såklart finns ju saker som eleverna inte kan påverka eftersom pedagogen har ansvar för elevernas utbildning men demokrati i skolan kan innebära så mycket mer än bara själva undervisningen i skolan.
Jag håller med om att eleverna ska få inflytande och ha rätt att påverka sin skolmiljö. Det man ska tänka på är dock hur och vad de ska få bestämma helt själva... Barn kanske inte kan, som flera nämnt, bestämma eller påverka allting eftersom läraren har ett ansvar för elevernas skolgång och utveckling. Men självklart ska det inte upp en regeltavla med saker som läraren bestämt själv och säga "så här ska i göra". Jag tror på att föra dialoger med eleverna och låta alla ta del av varandras perspektiv.
SvaraRadera