Att använda elevernas "ryggsäckar"...
Hej förra veckan valde vi att lyfta lite tankar kring skillnader mellan könen.
Vi går nu vidare och fokuserar på en aspekt som för oss varit intressant kopplat till delaktighet, inflytande och olika ledarskapsstilar, nämligen att man de senaste 50 åren inom skolan har diskuterat hur mycket plats elevernas egna erfarenheter och upplevelser ska ha i undervisningen. Att lyfta fram frågeställningar kring t.ex. eleverfarenheter kan också tydliggöra hur olika perspektiv särskiljer sig enligt Liberg (2014) i lärande, skola bildning.Utifrån de olika synen på kunskap, tycker ni att man kan man se en skillnad i hur mycket man använder elevernas erfarenheter?
Vi går nu vidare och fokuserar på en aspekt som för oss varit intressant kopplat till delaktighet, inflytande och olika ledarskapsstilar, nämligen att man de senaste 50 åren inom skolan har diskuterat hur mycket plats elevernas egna erfarenheter och upplevelser ska ha i undervisningen. Att lyfta fram frågeställningar kring t.ex. eleverfarenheter kan också tydliggöra hur olika perspektiv särskiljer sig enligt Liberg (2014) i lärande, skola bildning.Utifrån de olika synen på kunskap, tycker ni att man kan man se en skillnad i hur mycket man använder elevernas erfarenheter?
Interaktionen mellan läraren och eleverna är viktig i ett motiverande syfte och i de fall som läraren har höga förväntningar på eleverna så påverkas deras bild på sig själva och därmed också deras motivation att lära (Skolverket, 2016, del 3, s. 9).
Det finns också studier som visar att man utökar sitt kunnande genom att använda egna erfarenheter och att diskutera dessa i grupp (Lundgren, mfl., s. 665) så vad tror ni…
Kan vi höja motivationen och på ett tydligare sätt arbeta med elevinflytande om vi undervisar utifrån elevernas egna erfarenheter och upplevelser och hur kan man i så fall jobba med förväntningarna?
Kanske har ni konkreta tips på undervisning eller tankar om vad man bör ha i åtanke eftersom alla barn kommer till klassrummet med olika erfarenheter i ryggsäckarna, både bra och dåliga…
Tänkte bara först tala om att texten verkar ha fått samma färg som bakgrunden.
SvaraRaderaDet var en svår fråga! I boken 'Lärare som ledare' kan jag inte hitta något specifikt som tyder på att man inom den behavioristiska psykologin inte kan utgå från elevernas erfarenheter (någon som läst något som tyder på motsatsen?). Däremot framgår, inom humanistisk psykologi, att läraren väljer uppgifter baserat på elevernas nyfikenhet och intresse (2012, s.55). Men oberoende av vilken psykologisk teori en lärares ledarskap grundar sig i har hen även läroplanen att förhålla sig till. I läroplanen framgår på flera ställen att undervisningen ska utgå ifrån elevernas erfarenheter. I inledningen står att "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper" (Skolverket, 2016, s.8).
I skolverkets 'allmänna råd för planering och genomförande av undervisning' (2011, s.12) står att undervisningen bör utgå från elevernas erfarenheter. Man kan också läsa följande: "Ett sätt att involvera eleverna i planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det som undervisningen ska behandla och utifrån detta bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet." (s.15). Så jag tycker absolut att undervisning där man utgår ifrån elevernas erfarenheter är ett sätt att öka elevernas inflytande och skapa motivation hos eleverna.
Jag har inga direkta exempel där elevernas erfarenheter är en del i hur undervisningen utformas. Däremot har jag under VFU-perioden tillsammans med eleverna diskuterat erfarenheter kopplat till olika moment i undervisningen. I svenskan i samband med läsläxor pratade vi om sådant karaktärerna upplevt och eleverna fick dela med sig av liknande erfarenheter. Vi får hoppas att någon annan har några erfarenheter att dela med sig av :)
/Mathilda
Men oj vad konstigt med färgen.. ska se hur jag kan ändra lite snabbt...
SvaraRaderajag är ledsen men det verkar vara något helt knasigt när jag ska uppdatera både färg och storlek på texten.. den gör visst som den vill och ett helt stycke saknades när jag ändrade färg men jag hoppas ni har överseende med att det ser lite galet ut...
SvaraRaderaDet syns vad det står, det är det viktigaste ! :)
RaderaSom Mathilda säger så är vi tvungna enligt vår läroplan att arbeta efter elevernas erfarenheter. Detta medför att vilken teori läraren än jobbar med kommer den inte kunna strunta i att involvera eleverna i planeringen. Gör läraren det bryter hen mot sitt uppdrag.
SvaraRaderaJag tycker det är viktigt att belysa att det är vår läroplan som styr oss, inte en teori. Vi kan välja att förmedla vårt uppdrag med hjälp av olika teorier men oavsett hur vi än jobbar ska vårt uppdrag utföras.
Efter många diskussion och funderingar kring teorierna har jag fått uppfattningen av att det är finns teorier som vissa verkligen inte vill förknippas med medans vissa teorier är med moderna och okej att identifiera sig med, vad har ni för erfarenheter av det?
Ja Mathilda du har precis hittat de punkter i texterna som jag också fastnade för när jag började tänka på det här. Och det är ju som ni båda skriver, jobbar vi inte med elevernas "ryggsäckar" så missar vi en viktig del ur läroplanen. Jag tror däremot att det kan göras på väldigt olika sätt. Det vanligaste kanske är att man drar paralleller under lektionerna för att koppla ihop elevernas vardag med lektionerna, t.ex. "ja visst, precis som när du gjorde mönstret med kottarna i skogen..." eller " finns det någon annan här inne som har långt till skolan.."
SvaraRaderaAtt man med små kommentarer visar ett intresse för elevernas liv utanför skolan och ger de utrymme att berätta. Jag upplever också att det ger tillfällen till att forska vidare i olika ämnen men att man kanske begränsas av att inte ha planerat in det så att säga och därför utnyttjas kanske inte tillfällena till fullo.
Jag tänker att man kanske kan planera något tema utifrån elevernas erfarenheter. Som exempel skulle man först kunna undersöka elevernas skolvägar som exempel. Hur kommer de till skolan, hur långt är det, finns det några risker etc.. då blir erfarenheterna utgångspunkten som leder till lektionsplanering istället för tvärt om. Vad tror ni?
Jag upplever också, precis som du skriver Julia, att det finns vissa teorier eller snarare sätt att undervisa (oavsett teori) som man vill akta sig lite för. Mina erfarenheter säger mig att jag vill jobba mer med multimodalitet, grupparbeten och utemiljön i större utsträckning än de aktiva lärare jag mött ute.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJa, verkligen ett ämne som tål att diskuteras! Nu var jag rätt sugen på att skriva "av egen erfarenhet";) eller "erfarenheten säger mig" att..!!
SvaraRaderaNi förstår säkert min poäng, för jag tror att det är viktigt att bjuda in eleverna i samtal som berör dem själva i relation till sin omgivning. Det hjälper i att bygga identiteten hos eleverna och lär dem att se sig själva i ett sammanhang. I årskurs 1-3 brukar eleverna vara rättså frispråkiga och tycker om att berätta om sig själva och sitt. Man kan som lärare använda det som aktiviteter som främjar gruppkänsla eller öva på att berätta om en sak, ett djur eller intresse.
Möjligheterna är stora men det är självklart upp till varje situation och lärares bedömning av tillfälle och relevans. I LÄRANDE SKOLA BILDNING finns detta uttryck av Dewey ( Säljö, 2012, s.178), som går att koppla till skrivningarna i LGR 11, "you teach a child, not a subject". Där står det vidare att "skolan måste bygga på och knyta an till barns levda erfarenheter, och den måste hjälpa dem att utveckla kunskaper som är relevanta för ett nytt och mer komplicerat samhälle".
I detta tycker jag det verkar som Deweys teorier tydligt finns med än idag. Men vet att det finns både förespråkare och motståndare till dem.
Håller med er alla om de fördelar som finns och precis som du säger, Mathilda. Jag tror också att det är ett sätt för ökat elevinflytande och motivationshöjare!
Ska eleverna få övning i att tala inför grupp, till exempel, är det betydligt enklare att prata om något man själv varit med om och kan relatera till/ Christina
Att använda elevernas erfarenheter tolkar jag även till elevinflytande och att fånga upp elevernas tankar just nu, inte bara i kommande planering. Förra veckan berättade en av mina elever att hans farfar fått en hjärtinfarkt, fler elever fortsatte tala om hjärtproblem hos anhöriga. det hela slutade med en spontan biologilektion om hjärtat, och alla eleverna var jätte intresserade. Vi skulle egentligen haft matte men det fick vi ta efter lunch. Jag tror inte att eleverna hade varit lika motiverade att lära om hjärtat någon annan dag, och det hade varit svårt att få igång en bra matte lektion. Eleven som var orolig för sin Farfar tyckte också att det kändes bra att få prata om det. Det är möjligt att detta var lite utanför kursplanen, men det man lärt sitter inte i vägen, och eleverna kommer att komma ihåg när det är dags att läsa om kroppen. Det här kändes som ett lysande exempel på att använda och bygga på elevernas inre motivation.
SvaraRadera